Sökaren 2/2005, sid. 30

Regressionstest synad i sömmarna

I Sökaren 1/2005 besvärar sig två psykologer i en artikel [1] över parapsykologiskt orienterade program i TV och andra medier. Bland annat kritiserar de programserien Tidigare Liv och hänvisar till, att Reima Kampman skulle ha visat, att regressionsupplevelser kan ledas tillbaka till att återuppleva källan till minnena i det här livet. Denna «test» har väsentliga brister som måste påpekas! Så som man på den ena sidan gör allt för att ifrågasätta regressionsupplevelser, är det lika berättigat, att vi som tror på reinkarnationer på motsvarande sätt ifrågasätter tvivlarnas argument och metoder, som på många punkter innehåller väsentliga svagheter. Här skall nu en sådan punkt tas upp (jfr. [2]} (och jag kommer nog att kunna återkomma med flera).

Den «avslöjande» metod som hänvisas till infördes av Edwin S. Zolik [3,4]. Man försätter personen på nytt i hypnos och frågar, var i det här livet han eller hon har läst, hört eller sett den upplevda historien eller något liknande. Zolik beskriver ett enda fall i vilket en man upplevde sig som irländaren Brian O'Malley på 1800-talet. I en ny hypnossession kunde mannen inte ange en film eller en bok som källa och han reagerade något förvirrat på Zoliks frågor. Till slut «kom man överens om» att hans farfar hade berättat om en Timothy O'Malley, som han hade hatat. Zoliks förklaring är då, att mannen, som farfadern inte heller tyckte särskilt mycket om, av detta skäl omedvetet ville identifiera sig med O'Malley – ganska långsökt. Förnamnen stämmer inte överens och man fann knappast någon konkret information om Timothy O'Malley som tydligt passade ihop med upplevelsen.

Kampman tog upp förfarandet och beskrev ett fall [5], i vilket en ung kvinna upplevde sig som Dorothy i medeltidens England. Hon sjöng en «sommarsång» på gammaldags engelska. I en andra hypnossession uppmanades hon att gå tillbaka till en situation i det här livet, i vilken hon första gången hörde eller läste sången. Hon hade faktiskt som tonåring bläddrat igenom en bok om musikhistoria [6], i vilken visan stod, med noter därtill.

Jag har prövat dessa uppgifter. I boken [6] står endast ungefär en tredjedel av visan. Hela sången fann jag nämligen i en annan bok [7]. Eftersom Reima Kampman avled 1992, tog jag kontakt med hans hustru. Jag sände henne en kassett och frågade, om jag kunde få den delen av bandinspelningen med Dorothy kopierad. Svaret blev, att Reima Kampman av misstag hade raderat inspelningen genom att spela in någonting annat på det bandet. Jag frågade sedan, om man hade intryck av, att Dorothy hade sjungit en hel sång eller bara en del av den. På detta fick jag inget svar. Hade hon sjungit mera än den lilla del som hon såg i boken [6], måste man ju fråga sig, varifrån hon hade resten...

Hur som helst måste man fastställa, att utfrågningen var ganska suggestiv. Kampman utgick från början ifrån, att första kontakten med sången måste ha skett i det här livet och formulerade frågan på motsvarande ganska styrande vis. Ett mera objektivt tillvägagångssätt hade varit, att lämna helt öppet, var och när hon för allra första gången fick höra eller sjöng den sången – om i det här livet eller tidigare (i varje fall att noggrant utelämna alla formuleringar som hänvisar till just det här livet). Men då hade kanske Dorothy dykt upp igen och det ser nästan ut, som om man inte önskade det... Inriktningen på just det här livet gör «testen» till något av ett cirkelbevis...

Hur kom det sig då, att flickan vid bläddrandet lade märke till just den sången i boken och inte en annan? Den reinkarnationistiska förklaringen skulle vara, att hon omedvetet kände igen den.

Till en sändning i dansk TV 2 (också visad på den tyska TV-kanalen VoX) av samma slag som Tidigare Liv men med en dansk regressionsterapeut, har en intressant dokumentation kommit ut i bokform [8].

Litteratur

1. Adrian Parker och Nils Wiklund: «Underhållande TV-ockultism eller bristande etik?», Sökaren 1/2005, sid. 8-11.

2. Jan Erik Sigdell: Rückführung in frühere Leben – Praxisbuch, Ansata, München, 2004, kapitel l.

3. Edwin S. Zolik: «An Experimental Investigation of the Psychodynamic Implications of the Hypnotic 'Previous Existence' Fantasy», Journal of Clinical Psychology, Vol. CIV, 1958, sid. 179-183.

4. Edwin S. Zolik: «'Reincarnation' Phenomena in Hypnotic States», International Journal of Parapsychology, Vol. IV, 1962, sid. 66-78.

5. Reima Kampman och Reijo Hirvenoja: «Dynamic Relation of the Secondary Personality Induced by Hypnosis to the Present Personality», i Hypnosis at its Bicentennial, utg. av Fred H. Frankel och Harold S. Zamansky, Plenum Press, New York, 1978.

6. Benjamin Britten och Imogen Holst: Musiikin Vaiheet, Werner Söderström, Porvoo, 1960, sid. 25.

7. Alfred Einstein: A Short History of Music, Cassell, London, 1953, sid. 21.

8. Rud Grandt: På rejse med sjælen, K.E. Media, Braband, 2004.

Jan Erik Sigdell